• 2017-05-23

Når vi vårt effektivitetsmål för kylproduktionen?

Vid produktion av kyla används elenergi. För att beskriva hur effektiv en kylproduktionsprocess är anges förhållandet mellan tillförd elenergi och producerad kylenergi med ett s.k. COP-värde (Coefficient Of Performance). På liknande sätt sker utvärdering av t.ex. värmepumpar för villor.

Ett mål med Energicentralsprojekt var att skapa en effektivare kylproduktion vid bryggeriet. Den gamla anläggningen hade ingen möjlighet att genomföra kontinuerlig mätning av energiverkningsgraden. Tillfälliga mätningar skedde därför under begränsade tider vid olika driftfall för att skapa en bild av anläggningens COP-värde. I utvärderingen var klarställande av kyllaster ett problem. Detta med anledning av att den installerade effekten och den nyttjade effekten inte är samma. Varför? I ett bryggeri används inte alla kyllaster samtidigt. T.ex. på lagertankar så finns det inte behov av att ha samtliga kylzoner på hela tiden utan behovet styrs av vilken fas ölprocessen är i. I utvärderingsarbetet beräknades den s.k. sammanlagringseffekten och utifrån detta beslutade vi vilken kyleffekt som skulle installeras.

För att underlätta uppföljningsarbetet och för att skapa förutsättningar för ett fortsatt optimeringsarbete ingick det i projektet att skapa ett övergripande uppföljningssystemet med databas varifrån historiska data kan analyseras.

Mätningar och beräkningar visade att årsverkningsgraden för den befintliga kylanläggningen innan projektet var 2,2. I projekteringsarbetet undersöktes flera systemkonfigurationer där bland annat energieffektiviteten beaktas. Vi valde den konfiguration som bedömes mest gynnsam för vårt behov. Utifrån driftförutsättningarna beräknades årsenergiverkningsgraden till COP 2,7.

Hur har det gått? Den övergripande mätvärdesinsamlingen sker medhjälp av en programmodul i det övergripande styrsystem Citech. Från databasen finns det möjlighet att ta ut rapporter för analys eller export till MS Excel. I bild nedan visas diagram över årsenergiverkningsgraden för de nya kylkompressorerna för perioden november-mars.

Diagram för energiverkningsgrad kylanläggningen.

 

För perioden är årsmedelvärdet COP 3,0 vilket 11 % högre än projekterat. Kylaggregaten styrsystem redovisas löpande COP-värdet. I bilden dan ses värdet längst upp till vänster. Nu när vi går mot höglast perioden och varmare väder förväntar vi oss att årsmedelvärdet sjunker något.

Styrpanel på kylaggregat. Bilden visar kylanläggningens olika delar. Längst upp till vänster visas det momentana energieffektivietsvärdet det s.k. COP-värdet (Coefficient Of Performance).

 

Uppföljning har också har gett svar på att den sammanlagringseffekten för kyllasterna var högre än den bedömning som gjordes i förstudien inför projektet. Vi ser att effektbehovet är lägre än förväntat vilket tyder på att den gamla kylanläggningen hade en lägre årsverkningsgrad än den beräknade, troligen under 2,0. För ny anläggning har vi låglast perioder varit uppe på COP-värden 4,0. Vi har möjlighet att ändra förångningstrycket i kylaggregaten för att på sätt styra temperaturerna. Kyl produktion vid -5oC är den primära uppgiften. Men vid låglast och låg utetemperatur har vi diskuterat att om att producera mer värme och över gå i värmepumpsdrift. Frågan är då har vi byggt en kylanläggning eller en värmepump? Den frågeställningen är en helt annan historia som vi får diskutera vidare.

 

Fredrik Karlsson
Produktionschef

Om projektet

En ny energianläggning har byggts vid bryggeriet i Kopparberg. Investeringskostnaden för anläggningen är på 50 miljoner kronor och ska minska både energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Byggnaden är 500 kvadratmeter stor och består av en ny fastbränslepanna för pelletsledning, en ny kylanläggning och en ny tryckluftscentral.

Läs mer

Klimatklivet

Naturvårdsverket satsar på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet. Därför var de med och bidrog när vår energicentral byggdes och delfinansierade projektet med 15 miljoner kronor.

Läs mer

Samarbetspartners

I bygget av energicentralen så har vi jobbat med svenska leverantörer. Här kan du läsa mer om dem.

Läs mer